Klimakteriet kvinna ångest

Klimakteriet – en guide

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på whatsapp

Tre av fyra kvinnor upplever besvär under klimakteriet. Vilka besvär vi kvinnor kan få, i vilken grad och hur vi hanterar dem ser olika ut från kvinna till kvinna. Här går vi igenom vad klimakteriet innebär för kroppen, vilka besvär du kan få fysiskt och psykiskt och ger tips längs vägen.

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet kan vara en känslomässig sorg för vissa kvinnor när man inte längre kan få barn och livet går in i en ny fas, medan andra firar att tiden med mens, PMS och oro över att bli gravid äntligen är förbi. Att på ett kort och koncist sätt förklara vad klimakteriet är blir därför svårt. Alla kvinnor upplever den perioden i sina liv olika, både känslomässigt och fysiskt med de förändringar som sker i kroppen.

Cirka 75 procent av alla kvinnor upplever besvär under klimakteriet. För vissa kvinnor blir dessa symtom riktigt jobbiga och kan påverka vardagen negativt.

Orsaker till klimakteriet

Klimakteriet kallas den period då kvinnan får förändrade blödningsmönster (mens) och ändrad hormonproduktion. Det handlar alltså om att kroppen ser till att kvinnan inte längre kan bli gravid, vilken kan upplevas som en stor sorg för en del kvinnor.

Klimakteriet delas ofta upp i tre olika steg. Låt oss gå igenom varje steg och vad de innebär.

1. Förklimakteriet

Förklimakteriet är tiden strax innan klimakteriet. Perioden brukar också kallas för premenopaus eller perimenopaus. Då sker inte ägglossningen lika regelbundet och du kan vara mindre fertil än tidigare. Det brukar beskrivas som tiden strax innan och runt sista gången du får mens. Detta börjar i genomsnitt fyra år år innan du går in i nästa fas, menopaus. För de flesta börjar den senare delen av förklimakteriet någon gång mellan 45 och 50 års ålder.

Symtom – förklimakteriet

  • Stora hormonförändringar
  • Förändrade blödningsmönster. Du kan till exempel få mens tätare än vanligt eller glesare än vanligt.
  • Humörsvängningar. Kanske känner du större irritation, ilska, mer oro eller minskad självkänsla?
  • Värmevallningar och nattsvettningar.
  • Ömma bröst.
  • Järnbrist.
  • Viktuppgång.
Kvinna gråter

Symtomen i förklimakteriet varierar mycket från kvinna till kvinna. Det gäller både vilka typer av besvär du får och hur starka besvären är.

Symtomen uppstår för att din kropp har en obalans mellan östrogen och progesteron. När äggstockarna börjar fungera mindre effektivt och ägglossningarna blir glesare så sjunker progesteronnivån i kroppen. Då blir ofta östrogenet lite för högt, vilket du kan känna av i form av de symtom som listats ovan.

Något som särskilt kännetecknar förklimakteriet är att dina hormoner kan svaja rejält. Många som får symtom brukar beskriva det som att de inte riktigt känner igen sig själva under den här perioden. Kanske kopplar du inte ens ditt förändrade humör till förklimakteriet. Kunskapen är fortfarande relativt låg kring de besvär som förklimakteriet kan orsaka.

Menopause lapp

2. Klimakteriet (menopause)

Du slutar ha ägglossning när kroppen har slutat producera ägg. När det inträffat samtidigt som östrogennivåerna i blodet har blivit för låga för att kunna stimulera slemhinnan så kommer du in i klimakteriet. Ett år efter att du har haft sista mensen så beräknas du befinna dig i klimakteriet. Det inträffar vanligtvis i slutet av 40-årsåldern till 50-årsåldern. Men det kan komma tidigare och senare. Genomsnittsåldern i Sverige är 51 år.

Symptom vid klimakteriet

Under den här tiden kan många kvinnor uppleva kraftiga besvär, både psykiskt och fysiskt. Besvären kan komma i perioder, i olika kombinationer och upplevas olika svåra.

Ledsen kvinna med kaffemugg

Psykiska symtom

  • Du känner dig ledsen och går runt med ”klump i halsen” ofta.
  • Du gråter för småsaker.
  • Du känner dig likgiltig och betydelselös.
  • Du kan få depressionssymtom.
  • Du känner oro och ångest.
  • Du blir ofta väldigt trött.
  • Du kan få problem med att komma ihåg saker.
  • Du är inte så sugen på sex längre.
  • Du får ett ökat sug efter socker och kolhydrater.
Kvinna svettas_2

Fysiska symtom

  • Du får nattsvettningar och värmevallningar.
  • Din mens försvinner.
  • Du kan få ont i dina leder.
  • Du kan känna myrkrypningar i huden.
  • Din hud kan blir torrare.
  • Du kan bli torr i underlivet och slemhinnorna i underlivet kan bli sköra. 
  • Du får ofta urinvägsinfektion.
  • Du kan drabbas av inkontinens.
  • Du går upp i vikt.

Symtomen kommer ofta smygande och för många kan det vara svårt att koppla ihop dem med klimakteriet. Därför är det också många som inte får den hjälp de behöver för att bli av med eller mildra sina symtom.

3. Postmenopaus

Östrogen finns i alla kroppens vävnader och påverkar hela kroppen: benmassa, hjärnan, hud, slemhinnor, hjärta-kärl, öron och ögon. Etter sista mensen så stannar östrogennivåerna i kroppen på en låg nivå då äggstockarna producerar alltid mindre östrogen och till slut inget alls. Detta gör att många kvinnor får starka symtom och besvär i samband med klimakteriet och i flera år efter: postmenopaus. Besvären brukar avta fem år efter den sista mensen, men kan som sagt pågå betydligt längre än så.

Kvinnor träning utomhus

Vad kan jag göra själv?

Att uppleva besvär under klimakteriet är väldigt vanligt. Vilka besvär, hur svåra och hur ofta är olika från kvinna till kvinna. Det finns vissa saker du kan testa själv för att lindra dina besvär.

  • Läs på. För många kan det hjälpa att få mer kunskap kring de hormonförändringar som sker i kroppen under klimakteriet och hur dessa kan påverka dig. Förändringarna är helt naturliga, men kan vara extra jobbiga att gå igenom för många.
  • Känner du dig varm och svettas mycket och lätt? Välj material på dina kläder som andas så att du lättare kan reglera kroppstemperaturen. Tänk ”lager på lager” där du enkelt kan klä på och av vissa plagg för att få det varmare eller svalare.
  • För vissa kan motion motverka värmevallningar. Dessutom ökar motion ditt allmänna välbefinnande samt lindrar eventuell nedstämdhet och sömnproblem. Även risken för benskörhet och hjärt- och kärlsjukdom minskar, som annars kan öka efter menopausen.
  • Tillför naturligt östrogen till kroppen genom att äta livsmedel som sojaprodukter, kött, alfaalfagroddar och växter med gröna blad.
  • Vissa drycker och livsmedel, så som kaffe, te, kryddor och alkohol, kan bidra till värmevallningar och svettningar. Testa att dra ner på dem för att se om det hjälper dig.
  • Om du röker, sluta. Rökning bidrar till att bryta ned ditt östrogen snabbare, vilket gör att dina besvär vid klimakteriet kan bli värre.
  • Stärk musklerna i underlivet med knipövningar, det kan motverka vissa typer av inkontinens.

LÄS MER: Sömnproblem

  • Sömnproblem? Sov i ett svalt rum! Det kan öka kvaliteten på din sömn och du får mindre besvär med svettningar och värmevallningar.
  • Testa mindfulness och avslappningsövningar. För många är klimakteriet en period då du kan uppleva oro, ångest och menlöshet. Mindfulness kan hjälpa dig att landa i dig själv igen och hitta lugnt i nuet.
  • Acceptera dina känslor – det är okej att inte känna dig som dig själv. Det är okej att vara med känslig än tidigare och det är okej att må precis så som du mår. Alla kvinnor påverkas olika, det finns inga rätt eller fel.

Receptfria produkter kan hjälpa

På apoteket finns det receptfria produkter, med eller utan östrogen, som kan användas för att lindra klimakteriebesvär som slemhinnor, värmevallningar och svettningar, sömnproblem och oro.

Tips på produkter

  • LadyCare: För lindring av klimakteriebesvär. Studier visar att 7 av 10 kvinnor får lindrigare klimaktebesvär inom 30 dagar om de använder LadyCare. Kan lindra klimakteriesymptom som till exempel: nattliga svettningar, värmevallningar, väderspänning, sömnsvårigheter och torra slemhinnor i underlivet.
  • Har du torra slemhinnor i slidan? Testa ett receptfritt läkemedel på apotek för dina besvär.
  • Vid sömnproblem: Använd ett kosttillskott som SAFRAMYL® POSITIVE SLEEP – en unik sömnbevarande egenvårdsprodukt framtagen till dig som tar lång tid på dig att somna, sover oroligt och vaknar lätt eller som har svårt att komma in i djupsömn. Det är även till dig som ofta känner dig trött och på dåligt humör när du vaknar.
  • Vid oro och ångest: SAFRAMYL® POSITIVE MOOD är skapad för dig som är nedstämd, trött och behöver extra energi – ett kosttillskott som bevarar positiv sinnesstämning och känslomässig balans. Den innehåller magnesium och B3 som bidrar till minskad trötthet och utmattning samt nervsystemets normala funktion och till normal psykologisk funktion.
Kvinna tittar ut genom fönster

Du kan också rådfråga en farmaceut eller läs mer om vilka produkter som finns på apotekens hemsidor.

Då bör du söka vård

Påverkar dina klimakteriebesvär din livskvalitet negativt? Du ska inte behöva må dåligt under klimakteriet även om det är en besvärande period för många. För en dialog med din läkare för att få den hjälp du behöver för att kunna må bra.

Hänvisning till 1177.se

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. På 1777.se står det följande:

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du har besvär med värmevallningar och svettningar eller sömnproblem som påverkar hur du mår.
  • Det kliar och svider i slidan trots att du har prövat receptfria läkemedel i slidan i två till tre veckor.
  • Du har besvär från urinvägarna, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar.

Kontakta en gynekologisk mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

  • Du får en blödning mer än ett år efter din sista mens.
  • Du har täta, långa, rikliga eller oregelbundna blödningar.
frågetecken

Vanliga frågor och svar

 

Hur börjar klimakteriet?

Förklimakteriet börjar när ägglossningen inte är lika regelbunden. Det innebär också att mensen blir oregelbunden, och kan ibland komma oftare än tidigare samt glesare än tidigare. Under förklimakteriet är du mindre fertil, det vill säga du har mindre lätt att bli gravid, än tidigare.

Klimakteriet, vilken ålder kommer det?

Förklimakteriet börjar i genomsnitt fyra år år innan du går in i nästa fas. För de flesta börjar detta någon gång mellan 45 och 50 års ålder. Ett år efter att du har haft sista mensen så beräknas du befinna dig i klimakteriet. Det inträffar vanligtvis i slutet av 40-årsåldern till i 50-årsåldern. Men det kan komma tidigare och senare. Genomsnittsåldern i Sverige är 51 år.

Hur vet jag om jag kommit in i klimakteriet?

Om du befinner dig mellan 45-55 års åldern och börjar få mer oregelbunden mens kan du ha kommit in i förklimakteriet. Om du inte har haft mens på ett år så har du troligtvis kommit in i menopaus. Oftast kommer besvär och symptom på klimakteriet smygande och det kan därför vara svårt att veta om dina besvär beror på klimakteriet eller något annat. Besvär och symtom kan gå fram och tillbaka under en rätt lång tid, så svaret på frågan kan tyvärr inte bli svart eller vitt. Det skiljer sig åt från kvinna till kvinna.

Hur blir man av med vallningar?

Det finns saker du kan göra för att minska värmevallningar och svettningar. T.ex. motionera regelbundet, ha på dig kläder i svala material, ha det svalt i sovrummet när du ska sova och testa receptfria produkter på apoteken, t.ex. LadyCare. Läs mer under avsnittet ”Vad kan jag göra själv?”.

Kan man få ledvärk i klimakteriet?

Att få mer ont i lederna under klimakteriet är rätt vanligt. Kanske känner du dig allmänt stel i kroppen, har ont i nacken eller liknande?

Socialstyrelsen skriver följande på sin hemsida:

”Minskad östrogenproduktion påskyndar benförlust i skelettet och risken för benskörhet ökar. De celler som bygger upp och bryter ner kommer i obalans och när östrogennivåerna minskar kommer de nedbrytande cellernas aktivitet att överväga. Benskörheten ökar risk för frakturer framför allt i handled, lårbenshals och ryggkotor.”

Hur länge varar övergångsåldern?

Övergångsåldern är ett annat ord för klimakteriet. Idag använder många benämningen klimakteriet, istället för övergångsåldern. Det innebär att det kan vara i flera år, beroende på hur din kropp reagerar på vad som sker i kroppen under klimakteriet.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Scroll to Top