Tillhör du dem som får ont i knät ibland eller har ont konstant? Kanske har du ont på insidan av knät, smärta på utsidan eller har svårt att gå i trappor på grund av smärtan? Att ha knäont kan bero på många orsaker och symptom och behandling kan se olika från person till person.
Här går vi igenom vad som är bra att veta om knäont och hur du själv kan skapa goda förutsättningar för ett mer välmående knä.
Symptom
Symtomen kan se olika ut beroende på var och hur skadan har uppstått. Vissa kan få akut smärta, andra kan ha en illande smärta under en längre tid och för vissa kan smärtan komma och gå beroende på vilken rörelse man gör.
Det finns olika symtom för olika typer av knäproblem. Längre ned i artikeln går vi igenom några av de vanligaste orsakerna till knöont, bland annat artros och löparknä. Men först går vi igenom hur du själv kan skapa förutsättningar för att inte drabbas av knäont.
Så förebygger du ont i knät
Om du råkar ut för en knäskada kan det ta lång tid för knät att återhämta sig. Därför är det viktigt att du förebygger knäproblem på det sätt som är möjligt, så att du slipper smärtan. Här delar vi några tips som är bra att tänka på:
- Rör på dig i vardagen! Du skapar goda förutsättningar för att minska risk för knäproblem om du motionerar och rör på dig regelbundet. Utför gärna träning som stärker musklerna runt knät genom exempelvis styrketräning.
- Utför stretchövningar regelbundet som kan bidra till att hålla i gång knät. Ansträng knät, men inte så att du upplever en smärta.
- Om du upplever smärt i knät när du tränar eller idrottar, ta smärtan på allvar och undersök orsaken till smärtan direkt. Om du ignorerar problemet kan det leda till att det blir värre.
- Vila från fysisk aktivitet under en period om du har ont i knät. Om besvären återkommer när du börjar röra på dig igen så är det lämpligt att kontakta din vårdcentral för att reda ut orsaken bakom.
Kan ett kosttillskott förebygga smärta i knät?
Grönläppad mussla och nypon är två utmärkta antiinflammatoriska ingredienser som bidrar till hälsosamma leder. Men vad gör vad? Finns dem tillgängliga i ett kosttillskott? Och hur kan det hjälpa dig som har ont i knät?
Nypon
Visste du att nypon innehåller mycket C-vitamin? Du måste äta 10 citroner för att nå upp till lika mycket c-vitamin som två deciliter nypon.
C-vitamin bidrar till att kroppens immunsystem fungerar som det ska, men också till att du kan bibehålla hälsosamma och rörliga leder. Nypon är nämligen kända för att lindra artros och ledvärk genom sin antiinflammatoriska och smärtstillande verkan.
Högkoncentrerad nypon extrakt vid ledproblem och ledvärk finns i kosttillskotten GLYC Boost där det även gränläppad mussla, gurkmeja, zink och c-vitamin ingår för att en komplett led-produkt.
Grönläppad mussla
Vill du naturligt lindra besvär som stelhet, ont, svullnad eller inflammation? Prova kraften från den grönläppade musslan!
Den grönläppade musslan har länge ansetts ha naturligt smärtlindrande egenskaper med en leduppbyggande effekt. Den har fiskats och ätits av ursprungsbefolkningen Maorierna vid Nya Zeelands kust i generationer.
Musslan innehåller höga halter av glukosaminoglykaner, även kallad naturligt glukosamin. Glukosamin är ett ämne som förekommer naturligt i kroppen. En naturlig byggsten i broskvävnad och ledvätska som ger flexibilitet, elasticitet och styrka hos ledbrosk, senor, bindväv och ligament. Ämnet hjälper till att smörja leden och bevara dess egenskaper och hälsa.
Grönläppad mussla är huvudingrediensen i GLYC Original, som innehåller extrakt från hela musslan – både musselolja med omega-3 fettsyror, och glykosaminoglykaner, ett naturligt glukosamin som kan bidra till att bygga upp skadat brosk och smörja lederna.
LÄS MER: Ledhälsa: Grönläppad mussla, nypon eller både och?
Varför gör mitt knä ont?
Det är en bra fråga som inte har ett enkelt svar. Det finns flera olika anledningar till att du kan uppleva smärta i knät. Därför är det viktigt att du försöker specificera exakt vad som gör ont, var det gör ont och vilken typ av smärta du upplever. På så vis kan du gå igenom vanliga symtom för olika knäproblem och ringa in det problem som du troligtvis har.
Här har vi sammanställt de vanligaste orsakerna till knäont. Vilket stämmer in på dina besvär?
LÄS MER: Hållbar hjälp vid artros och ledproblem
Knäartros
Att få artros i knät kan bero på att många olika orsaker samverkar, men alla påverkar på något vis hur leden belastas. Det kan ge smärta på olika ställen i och kring knät.
Så här förklarar 1177.se vad som händer i kroppen om du drabbats av knäledartros: ”I knäleden möts överben och underben. Benändarna är täckta med brosk som gör att de lätt kan glida mot varandra. Vid artros blir brosket ojämnt.”
Risk för knäledsartros ökar om du:
- Har nedsatt muskelfunktion i benen.
- Har skadat knät.
- Är överviktig.
- Har en nära släkting som har artros. De ärftliga faktorerna spelar roll.
När kan jag få artros i knät?
Artros utvecklas ofta långsamt under många år. Det är alltså inte så troligt att du vaknar upp en dag och har fått artros i knät, om du inte har haft knäproblem tidigare.
Artros är vanligare ju äldre du blir, men det som främst spelar roll är hur lång tid du varit utsatt för riskfaktorerna som vi listade ovan. Många av riskfaktorerna kan du ju dessutom påverka själv, vilket innebär att du har goda förutsättningar att minska risk för att få knäartros om du vill.
Symtom för knäartros
- Det känns som att knät hakar upp sig och att det kan knäppa eller skaka.
- Du känner dig stel och svullen runt knät.
- Du är inte lika rörlig som du varit tidigare.
- Du upplever smärta i knät när du går.
- Du är stel i knät på morgonen.
Du kan också få värk i knät när du sitter stilla eller under natten när du ska sova, om du har kraftigare artros.
Vad kan jag göra för att minska smärtan i knät?
Träning minskar smärtan. Sträva efter en fysisk aktiv livsstil och ta hjälp av fysioterapi för att minska artrossmärtan. Det är också viktigt att du tränar dina benmuskler för att avlasta knät.
Om du känner igen dig på symtomen för knäledsartros eller om du har värk i knät som inte går över så är det dags att söka vård. Kontakta en fysioterapeut eller din vårdcentral för att få hjälp med bedömning av symtom och behandling. Du kan läsa mer om undersökning och behandling av knäledsartros på 1177.se
LÄS MER: Knäartros? Upptäck Grönläppad Mussla!
Löparknä och hopparknä – vad är det?
Löpavanlig orsak till ont i knäna är dessvärre idrottsskador. Ofta handlar det då om löparknä och hopparknä. Här förklarar vi skillnaden.
Löparknä
Löparknä kan du råka ut för om du börjar träna mer än vad kroppen är van vid. Det är en av anledningarna till att du troligtvis har fått höra hur viktigt det är att ta det lugnt om du ska börja löpträna. Vid löparknä har du överbelastat senan som sitter längs utsidan av knät. Det kan ta lång tid innan du blir bra igen, och ja, det gör ont.
Trots att åkomman heter löparknä, så kan du drabbas av det även vid andra träningsformer, bland annat skidåkning och cykling.
Symtom
- Det gör ont på utsidan av knät som kan beskrivas som skärande.
- Smärtan kommer under ditt träningspass och ökar efter hand.
- Om du vilar några dagar extra innan nästa träningspass så kan besvären försvinna.
Vård och behandling
Om du känner igen dig på symtomen för löparknä och vet med dig att du har tränat eller sprungit mer än vad kroppen är van vid så är det viktigt att vila några dagar extra. När du börjar träna igen så anpassa din träning till vad din kropp är van vid. Det kan vara att träna kortare pass, med lägre intensitet eller mindre belastning än tidigare.
På 1177.se finns tips på hur du stretchar ett löparknä, vilket kan göra att besvären går över fortare.
Risk för löparknä ökar vid löpning i nerförsbackar och på sluttande underlag, cykelträning och längdskidåkning (fristil). Så om du vill minska risk för att drabbas av löparknä igen kan du minska sådan träning.
Har du haft besvären länge utan att det har gått över, trots att du har vilat från träning och stretchat ordentligt? Kontakta en fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller din vårdcentral för att få hjälp med bedömning av symtom och behandling.
Vad är hopparknä?
Hopparknä innebär att du har överbelastat en sena under knäskålen, som gör att du får ont på framsidan av knät. Även detta kan drabba dig som utför en viss typ av idrott och träning, främst inom sporter där mycket hopp ingår som volleyboll. Många använder smärtlindring med knäskydd, tejpning eller läkemedel.
Symptom
- Du känner smärta och svullnad under knäskålen.
- Du känner smärta om du hoppar, springer eller i trappgång.
- Det kan också göra ont om du böjer knät.
Oftast får du ont i samband med ett hopp, en landning eller ett lyft vid ett tufft träningspass. Ibland kan smärtan också öka gradvis över tid.
Vård och behandling
Om du tror att du har drabbats av hopparknä så är det viktigt att vila. Om du känner smärta även efter 1-2 veckor, trots vila, så behöver du söka vård. Kontakta din vårdcentral för att få hjälp med utredning och behandling.
Korsbandsskada
I kroppen sitter två korsband som hjälper till att stabilisera ditt knä och hålla ihop lårbenet med skenbenet och vadbenet. Att få en skada på korsbandet är vanligt om du utför en idrott där du ofta vrider knät snabbt, till exempel om du spelar fotboll, handboll eller om du ramlat vid slalomåk.
Enligt 1177.se så är det vanligast att det främre korsbandet går av helt eller delvis.
Symptom
- Stark smärta på insidan av knät om du har utsatt knät för en vridning.
- Svullnad vid knät.
- Du känner dig instabil i knät.
För många kan besvären uppkomma direkt efter olyckan, och det är inte sällan en fotbollsspelare har fått lämna planen akut när en korsbandsskada uppkommit. Besvären kan också komma lite senare om du utsätter kroppen för ännu mer fysisk aktivitet och belastar knät.
Om du upplever att du fått en korsbandsskada är det viktigt att du vilar direkt och inte fortsätter med fysisk aktivitet.
Vård och behandling
Att skada korsbandet gör väldigt ont. Om du har skadat ett ledband bedömer man skadan efter olika svårighetsgrader beroende på hur stor skadan är. Sjukgymnastik är den viktigaste behandlingen för att ditt knä ska fungera bra trots att korsbandet är skadat.
Om du tror att du har skadat korsbandet, är det därför viktigt att du söker vård för dina besvär. Så att du kan få rätt behandling i tid. Ring 1177 för rådgivning eller kontakta din vårdcentral för att få hjälp och rätt behandling. Om du har väldigt ont, svårt att gå eller om du har en kraftig svullnad på benet, sök vård direkt på akutmottagning.
LÄS MER: Ledvärk – Varför har jag ont i lederna? Så kan du lindra dina ledbesvär!
