{"id":12566,"date":"2021-11-23T08:36:02","date_gmt":"2021-11-23T07:36:02","guid":{"rendered":"https:\/\/octean.se\/senaste-nytt\/?p=12566"},"modified":"2025-02-24T15:00:32","modified_gmt":"2025-02-24T14:00:32","slug":"vad-ar-klimakteriet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/octean.se\/senaste-nytt\/vad-ar-klimakteriet\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r klimakteriet?"},"content":{"rendered":"\t\t
Tre av fyra kvinnor upplever besv\u00e4r under klimakteriet. Vilka besv\u00e4r vi kvinnor kan f\u00e5, i vilken grad och hur vi hanterar dem ser olika ut fr\u00e5n kvinna till kvinna. H\u00e4r g\u00e5r vi igenom vad klimakteriet inneb\u00e4r f\u00f6r kroppen, vilka besv\u00e4r du kan f\u00e5 fysiskt och psykiskt och ger tips l\u00e4ngs v\u00e4gen. <\/em><\/p>\n Klimakteriet kan vara en k\u00e4nslom\u00e4ssig sorg f\u00f6r vissa kvinnor n\u00e4r man inte l\u00e4ngre kan f\u00e5 barn och livet g\u00e5r in i en ny fas, medan andra firar att tiden med mens, PMS<\/a> och oro \u00f6ver att bli gravid \u00e4ntligen \u00e4r f\u00f6rbi. Att p\u00e5 ett kort och koncist s\u00e4tt f\u00f6rklara vad klimakteriet \u00e4r blir d\u00e4rf\u00f6r sv\u00e5rt. Alla kvinnor upplever den perioden i sina liv olika, b\u00e5de k\u00e4nslom\u00e4ssigt och fysiskt med de f\u00f6r\u00e4ndringar som sker i kroppen.<\/p>\n Cirka 75 procent av alla kvinnor upplever besv\u00e4r under klimakteriet. F\u00f6r vissa kvinnor blir dessa symtom riktigt jobbiga och kan p\u00e5verka vardagen negativt.<\/p>\n Klimakteriet kallas den period d\u00e5 kvinnan f\u00e5r f\u00f6r\u00e4ndrade bl\u00f6dningsm\u00f6nster (mens) och \u00e4ndrad hormonproduktion. Det handlar allts\u00e5 om att kroppen ser till att kvinnan inte l\u00e4ngre kan bli gravid, vilken kan upplevas som en stor sorg f\u00f6r en del kvinnor.<\/p>\n Klimakteriet delas ofta upp i tre olika steg. L\u00e5t oss g\u00e5 igenom varje steg och vad de inneb\u00e4r.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t F\u00f6rklimakteriet \u00e4r tiden strax innan klimakteriet. Perioden brukar ocks\u00e5 kallas f\u00f6r premenopaus eller perimenopaus. D\u00e5 sker inte \u00e4gglossningen lika regelbundet och du kan vara mindre fertil \u00e4n tidigare. Det brukar beskrivas som tiden strax innan och runt sista g\u00e5ngen du f\u00e5r mens. Detta b\u00f6rjar i genomsnitt fyra \u00e5r \u00e5r innan du g\u00e5r in i n\u00e4sta fas, menopaus. F\u00f6r de flesta b\u00f6rjar den senare delen av f\u00f6rklimakteriet n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 45 och 50 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p> Symtomen i f\u00f6rklimakteriet varierar mycket fr\u00e5n kvinna till kvinna. Det g\u00e4ller b\u00e5de vilka typer av besv\u00e4r du f\u00e5r och hur starka besv\u00e4ren \u00e4r.<\/p> Symtomen uppst\u00e5r f\u00f6r att din kropp har en obalans mellan \u00f6strogen och progesteron. N\u00e4r \u00e4ggstockarna b\u00f6rjar fungera mindre effektivt och \u00e4gglossningarna blir glesare s\u00e5 sjunker progesteronniv\u00e5n i kroppen. D\u00e5 blir ofta \u00f6strogenet lite f\u00f6r h\u00f6gt, vilket du kan k\u00e4nna av i form av de symtom som listats ovan.<\/p> N\u00e5got som s\u00e4rskilt k\u00e4nnetecknar f\u00f6rklimakteriet \u00e4r att dina hormoner kan svaja rej\u00e4lt. M\u00e5nga som f\u00e5r symtom brukar beskriva det som att de inte riktigt k\u00e4nner igen sig sj\u00e4lva under den h\u00e4r perioden. Kanske kopplar du inte ens ditt f\u00f6r\u00e4ndrade hum\u00f6r till f\u00f6rklimakteriet. Kunskapen \u00e4r fortfarande relativt l\u00e5g kring de besv\u00e4r som f\u00f6rklimakteriet kan orsaka.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t Du slutar ha \u00e4gglossning n\u00e4r kroppen har slutat producera \u00e4gg. N\u00e4r det intr\u00e4ffat samtidigt som \u00f6strogenniv\u00e5erna i blodet har blivit f\u00f6r l\u00e5ga f\u00f6r att kunna stimulera slemhinnan s\u00e5 kommer du in i klimakteriet. Ett \u00e5r efter att du har haft sista mensen s\u00e5 ber\u00e4knas du befinna dig i klimakteriet. Det intr\u00e4ffar vanligtvis i slutet av 40-\u00e5rs\u00e5ldern till 50-\u00e5rs\u00e5ldern. Men det kan komma tidigare och senare. Genomsnitts\u00e5ldern i Sverige \u00e4r 51 \u00e5r.<\/p> Under den h\u00e4r tiden kan m\u00e5nga kvinnor uppleva kraftiga besv\u00e4r, b\u00e5de psykiskt och fysiskt. Besv\u00e4ren kan komma i perioder, i olika kombinationer och upplevas olika sv\u00e5ra.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t Symtomen kommer ofta smygande och f\u00f6r m\u00e5nga kan det vara sv\u00e5rt att koppla ihop dem med klimakteriet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 m\u00e5nga som inte f\u00e5r den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver f\u00f6r att bli av med eller mildra sina symtom.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t \u00d6strogen finns i alla kroppens v\u00e4vnader och p\u00e5verkar hela kroppen: benmassa, hj\u00e4rnan, hud, slemhinnor, hj\u00e4rta-k\u00e4rl, \u00f6ron och \u00f6gon. Etter sista mensen s\u00e5 stannar \u00f6strogenniv\u00e5erna i kroppen p\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5 d\u00e5 \u00e4ggstockarna producerar alltid mindre \u00f6strogen och till slut inget alls. Detta g\u00f6r att m\u00e5nga kvinnor f\u00e5r starka symtom och besv\u00e4r i samband med klimakteriet och i flera \u00e5r efter: postmenopaus. Besv\u00e4ren brukar avta fem \u00e5r efter den sista mensen, men kan som sagt p\u00e5g\u00e5 betydligt l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t Att uppleva besv\u00e4r under klimakteriet \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt. Vilka besv\u00e4r, hur sv\u00e5ra och hur ofta \u00e4r olika fr\u00e5n kvinna till kvinna. Det finns vissa saker du kan testa sj\u00e4lv f\u00f6r att lindra dina besv\u00e4r.<\/p> L\u00c4S MER: S\u00f6mnproblem<\/span><\/p>\n P\u00e5 apoteket finns det receptfria produkter, med eller utan \u00f6strogen, som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att lindra klimakteriebesv\u00e4r som slemhinnor, v\u00e4rmevallningar och svettningar, s\u00f6mnproblem och oro.<\/p>\n Du kan ocks\u00e5 r\u00e5dfr\u00e5ga en farmaceut eller l\u00e4s mer om vilka produkter som finns p\u00e5 apotekens hemsidor.<\/p> P\u00e5verkar dina klimakteriebesv\u00e4r din livskvalitet negativt? Du ska inte beh\u00f6va m\u00e5 d\u00e5ligt under klimakteriet \u00e4ven om det \u00e4r en besv\u00e4rande period f\u00f6r m\u00e5nga. F\u00f6r en dialog med din l\u00e4kare f\u00f6r att f\u00e5 den hj\u00e4lp du beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna m\u00e5 bra.<\/p> Ring telefonnummer 1177 om du vill ha\u00a0sjukv\u00e5rdsr\u00e5dgivning. D\u00e5 kan du f\u00e5 hj\u00e4lp att bed\u00f6ma symtom eller hj\u00e4lp med var du kan s\u00f6ka v\u00e5rd. P\u00e5 1777.se<\/a><\/span> st\u00e5r det f\u00f6ljande:<\/p> Kontakta en\u00a0v\u00e5rdcentral\u00a0<\/strong>om du har ett eller flera av f\u00f6ljande besv\u00e4r:<\/p> Kontakta en\u00a0gynekologisk mottagning<\/strong>\u00a0om du har ett eller flera av f\u00f6ljande besv\u00e4r:<\/p> F\u00f6rklimakteriet b\u00f6rjar n\u00e4r \u00e4gglossningen inte \u00e4r lika regelbunden. Det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att mensen blir oregelbunden, och kan ibland komma oftare \u00e4n tidigare samt glesare \u00e4n tidigare. Under f\u00f6rklimakteriet \u00e4r du mindre fertil, det vill s\u00e4ga du har mindre l\u00e4tt att bli gravid, \u00e4n tidigare.<\/p> F\u00f6rklimakteriet b\u00f6rjar i genomsnitt fyra \u00e5r \u00e5r innan du g\u00e5r in i n\u00e4sta fas. F\u00f6r de flesta b\u00f6rjar detta n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 45 och 50 \u00e5rs \u00e5lder. Ett \u00e5r efter att du har haft sista mensen s\u00e5 ber\u00e4knas du befinna dig i klimakteriet. Det intr\u00e4ffar vanligtvis i slutet av 40-\u00e5rs\u00e5ldern till i 50-\u00e5rs\u00e5ldern. Men det kan komma tidigare och senare. Genomsnitts\u00e5ldern i Sverige \u00e4r 51 \u00e5r.<\/p> Om du befinner dig mellan 45-55 \u00e5rs \u00e5ldern och b\u00f6rjar f\u00e5 mer oregelbunden mens kan du ha kommit in i f\u00f6rklimakteriet. Om du inte har haft mens p\u00e5 ett \u00e5r s\u00e5 har du troligtvis kommit in i menopaus. Oftast kommer besv\u00e4r och symptom p\u00e5 klimakteriet smygande och det kan d\u00e4rf\u00f6r vara sv\u00e5rt att veta om dina besv\u00e4r beror p\u00e5 klimakteriet eller n\u00e5got annat. Besv\u00e4r och symtom kan g\u00e5 fram och tillbaka under en r\u00e4tt l\u00e5ng tid, s\u00e5 svaret p\u00e5 fr\u00e5gan kan tyv\u00e4rr inte bli svart eller vitt. Det skiljer sig \u00e5t fr\u00e5n kvinna till kvinna.<\/p> Det finns saker du kan g\u00f6ra f\u00f6r att minska v\u00e4rmevallningar och svettningar. T.ex. motionera regelbundet, ha p\u00e5 dig kl\u00e4der i svala material, ha det svalt i sovrummet n\u00e4r du ska sova och testa receptfria produkter p\u00e5 apoteken, t.ex. LadyCare<\/span><\/a>. L\u00e4s mer under avsnittet ”Vad kan jag g\u00f6ra sj\u00e4lv?”.<\/p>Vad \u00e4r klimakteriet?<\/h2>\n
Orsaker till klimakteriet<\/h2>\n
\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t1. F\u00f6rklimakteriet<\/h3>
Symtom – f\u00f6rklimakteriet<\/h4>
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t2. Klimakteriet (menopause)<\/h3>
Symptom vid klimakteriet<\/h4>
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\tPsykiska symtom<\/h4>
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\tFysiska symtom<\/h4>
\t\t\t\t\t\t\t\t<\/a>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t3<\/strong>. Postmenopaus<\/strong><\/h3>
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\tVad kan jag g\u00f6ra sj\u00e4lv?<\/h2>
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\n
Receptfria produkter kan hj\u00e4lpa<\/h3>\n
Tips p\u00e5 produkter<\/h4>\n
\n
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\tD\u00e5 b\u00f6r du s\u00f6ka v\u00e5rd<\/h2>
H\u00e4nvisning till 1177.se<\/a><\/span><\/h4>
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\tVanliga fr\u00e5gor och svar<\/h2>
\u00a0<\/h3>
Hur b\u00f6rjar klimakteriet?<\/h3>
Klimakteriet, vilken \u00e5lder kommer det?<\/h3>
Hur vet jag om jag kommit in i klimakteriet?<\/h3>
Hur blir man av med vallningar?<\/h3>
Kan man f\u00e5 ledv\u00e4rk i klimakteriet?<\/h3>